"Hur kunde det gå så här långt?"
Kategori: Bakgrund
I den här bloggen kommer jag att skriva om min kamp med min övervikt, men jag har tänkt att börja i den andra änden, där jag berättar hur jag blev överviktig.
Jag har alltid haft en komplicerad relation till mat. Jag har pendlat mellan att överäta och att inte äta alls sedan tidiga tonår. I slutet utav gymnasiet (2007) så slutade jag att bry mig om vad jag åt och slutade att träna. Jag började långsamt att gå upp i vikt och i slutet utav året så gjorde jag och mina dåvarande pojkvän slut vilket resulterade i att jag brydde mig ännu mindre och många negativa saker hände på en och samma gång under den här tiden.
I slutet utav 2008 så träffade jag mina nuvarande pojkvän och jag flyttade snabbt in hos honom och min vikt fortsatte att öka. Jag skyllde nu så klart på "sambofällan", (och i och med att man gör det så säger man ifrån sig allt eget ansvar och lägger över det på någon annan) och fortsatte att gå upp i vikt. Min pojkvän försökte att påpeka detta lite fint, men jag var helt avskärmad ifrån min egen kropp, jag och den var inte "ett".
Det som till slut gjorde att jag fick en vändning var när jag i slutet av 2009 märkte att mina bristningar hade blivit fler och börja dyka upp på ställen som jag inte ens visste att man kunde få bristningar på..! Det mest chockerande var när jag klev ur duschen, tittade mig i spegeln och hittade bristningar precis nedanför armhålan. "Vad i helvete!" utbrast jag för mig själv och började på allvar att ta en titt på min kropp och min situation. "Hur hamnade jag här? Hur kunde det gå så här långt?"
Jag fick nästan panik och lånade hem en motionscykel från min mamma som jag cyklade på 30 minuter varje morgon, prick kl 8! Jag hade ingen våg hemma, men jag mätte mig mig en gång i veckan och efter 2 månader så hade jag krympt ett par centimeter men jag fick inte de reultat som jag ville så jag skaffade gymkort på ett gym bara några meter ifrån min praktikplats (jag praktiserad på ett konditori dessutom). Jag började gå på pass och tränade mest bodybump till en början.
Nu började jag äntligen att minska i omkrets, och när jag hade krympt 10 cm så ställde jag mig på en våg på en kompis jobb. Jag hade stått och gissat innan jag ställde mig på vågen vad jag kunde väga och gissade på 94-96 kg, eller nånting där i kring i alla fall. Jag ställde mig på vågen och siffrorna stannade på 116 kg.. Jag fick en klump i magen och skickade ett sms till en kompis och berättade den fasansfulla informationen. Nu hade jag dessutom krympt mitt midjemått med 10cm, vilket betydde att jag hade vägt ungefär ytterliggare 10 kg. Jag hade alltså som max vägt ca 125 kg..
Klumpen i min mage växte dom närmaste dagarna, men med lite peppning så gav den nya informationen mig bara nya krafter att fortsätta. Jag skulle inte vara överviktig mer!
